En tidszon är ett område på jorden med samma normaltid, så kallad zontid. Eftersom jorden roterar kring sin egen axel, kan det aldrig bli samma klocktid eller soltid över hela klotet. Lokaltiden är bara gemensam för de platser som ligger på samma meridian. Platser som ligger längre österut och längre västerut har lokaltid som ligger respektive före och efter. För att hålla samma tid inom länder eller områden har jorden blivit indelad i ett antal tidszoner, med hela timmar och ibland halvtimmar skillnad mellan zoner. Till exempel är klockan 13.00 i Stockholm när den är 12.00 i London.

Tidszonerna följer i stort sett var 15:e meridiangrad. Oftast används bara en normaltid i varje land. Undantag är en del stora länder: Australien, Kanada, Brasilien, Ryssland, Kazakstan, Mongoliet, Grönland och USA, vilka har interna zonindelningar. I Västeuropa tillämpar Brittiska öarna, Azorerna (Portugal) och Kanarieöarna (Spanien) andra zontider än fastlandet. Om man konsekvent följt kartans lodräta streck hade till exempel det norska Vestlandet legat i den brittiska tidszonen, och Finnmark i samma tidszon som Finland. Vilka zontider som används i olika länder listas i Lista över ländernas tidszoner.

Den universella tiden, UTC (koordinerad universell tid), används ofta som referens när man definierar tidszoner. Den justeras inte efter sommartid, vilket gör att i länder som har sommartid så stämmer inte tiden med tidszonssiffran på sommaren. I Sverige går klockan en timme före UTC på vintern ("normaltid") och två timmar före UTC på sommaren.

Kina är det största landet som bara använder en zontid (UTC + 8t), och som en konsekvens av detta står solen i söder ungefär kl 15 på eftermiddagen i Xinjiang i västligaste Kina. Det näst största landet som använder endast en zontid är Indien (UTC + 5½ timme). Dessa två länder är också världens mest folkrika. På ett antal platser på jorden, de flesta i Asien, möts tre tidszoner. En sådan plats är det treriksröse där norska, finska och ryska riksgränserna möts.